Efter vecka 1:
Det blev en kort vecka då jag var sjuk både torsdagen och fredagen, men jag hann väl ändå få en ganska bra uppfattning om vad man gör på ett kaffe. Både det tråkiga och det mindre tråkiga.
Därför hann jag nog inte riktigt komma igång och ta egna initiativ. Det kändes inte riktigt som om det fanns tillräckligt för mig att göra utan de bad mig mest att smöra mackor och hämta saker ifrån ett rum jag aldrig varit o.o
Onsdagen var dock helt okej eftersom att jag fick vara med och TITTA PÅ när en tjej bakade och fick hjälpa till något i kassan.
Onsdagen var dock helt okej eftersom att jag fick vara med och TITTA PÅ när en tjej bakade och fick hjälpa till något i kassan.
Efter vecka 2:
Jag kan, dessvärre, säga att det var en otrolig lättnad att praon tog slut. Vecka två var som ett enda långt lidande. Jag började vantrivas i köket, kanske för att det inte fanns någon där som kunde tillräckligt bra svenska för att fråga mer än om vilken skola jag gick på. En av de äldre kvinnorna där började skryta om sin dotter och att daltorp var en dålig skola. Hon berättade också att på den nya skolan hennes dotter gick på så hade de ingen prao. Jag sa att jag tyckte att det var tråkigt och då undrade hon varför. För inte kunde väl Daltorp göra någonting bra? xD
"Det är väl synd att din dotter inte får prova på att arbeta och se hur det faktiskt är. Vi blir ju mycket ber förberedda på det här viset. Tycker inte du det?" sade jag då och steg triumpferande ut för att plocka lite mer disk medan hon började muttra.
På måndagen var det lite action då jag fick skaka hand med Agnes-Nicole Winter ifrån Svenska Hollywoodfruar när hon kom in på cafét.
Resten av vecka bestod av att torka bord, hälsa på min gamla musiklärare som såg ännu skummare ut i håret än senast jag såg honom och skala ägg. Många, många ägg.
"Det är väl synd att din dotter inte får prova på att arbeta och se hur det faktiskt är. Vi blir ju mycket ber förberedda på det här viset. Tycker inte du det?" sade jag då och steg triumpferande ut för att plocka lite mer disk medan hon började muttra.
På måndagen var det lite action då jag fick skaka hand med Agnes-Nicole Winter ifrån Svenska Hollywoodfruar när hon kom in på cafét.
Resten av vecka bestod av att torka bord, hälsa på min gamla musiklärare som såg ännu skummare ut i håret än senast jag såg honom och skala ägg. Många, många ägg.
Jag fick även stå bakom kassan och lära mig att bemästra den spottande, rykande, fräsande mjölkskummaren. mer spännande än så har min prao inte varit. Man får väl hoppas att det blir bättre nästa gång.
Ses på måndag! ^__^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.